DET MÅSTE FÅ VARA EN MÄNSKLIG RÄTTIGHET ATT FÖRVERKLIGA SITT LIV

Så var det dax att ta "tjuren vid horn" igen...

Var femte år är det dags för mig, då "förnyar" jag mitt löfte om att två barn räcker gott och väl... Man skulle kunna likna det med vad många par börjat göra... "förnya" sina äktenskapslöften. Fast jag förnyar löftet att ej skaffa fler barn, istället för löften om "att älska i nöd och lust". Men denna procedur är mycket värre än att genomgå ett äktenskap ;)

Herregud, jag var så nervös (för jag mindes det gjorde jävligt ont sist) att jag inte visste vad jag hette när jag gick till barnmorskemottagningen. Och detta, trots att jag nyligen genomgått två operationer samt har två förlossningar i "bagaget".

Vi snackar om att sätta in en spiral...

Fan, kartongen är storleksmässigt ungefär som den linjal läraren hade vid "svarta tavlan" i skolan... Man undrar hur de tänkte gå till väga utan att "montera" upp den i näsan typ... Men puh, spiralen i sig är löjligt liten... Det är bara bruksanvisningen som kräver sin förpackningsvolym ;)

Så; där var jag - på mottagningen - fullproppad med EXTRA starka värktabletter  - med den gigantiska och mycket diskreta kartongen - och min barnmorska visar mig STOLEN. Yeeehaaa... Den älskar vi.... INTE!!! Och där låg jag, i rätt position... NÄR DET KNACKAR PÅ DÖRREN. Och får, den minst populära frågan man kan önska - när man ligger och har hönan i det fria med ORAKADE ben (VET, fyfy på mig att jag inte hade rakat dem... men jag är ju SJUK ;) "ÄR DET OK OM MIN BARNMORSKE ELEV KOMMER IN OCH TITTAR?" Äh.... jaaaaa.... svarade jag men inombords skrek jag "NEEEEEEEEJJJJ!!!"

Alltså; jag fick två för en... beskådare... som spanade in mitt "objekt", som barnmorskan så gulligt namnade "det".

Hur det gick??? Åt skogen... Gjorde precis så ont som jag mindes att det skulle och till råga på det så samarbetade inte min kropp med barnmorskan, så det slutade med att jag fick en ny tid på Fredag istället... MEN; detta "misslyckande" var ej mitt fel, utan hennes intygande hon mig och hon var mycket ångerfull för detta...

När jag sedan gick därifrån - en solig höstdag som det varit idag - med molande smärta - utan spiral i kroppen - så tänkte jag för mig själv och (försökte) log...

"VI HADE I ALLA FALL TUR MED VÄDRET" ;)

Små lätta moln
ser jag på din himmel,
din himmel som är blå

Linjalen...

Minns ni hur man som barn markerade på dörrkarmen sin längd och årtal... Fina minnen :)

Trevlig Kanelbullsdag på er!